Alltså en gång i tiden hade vi ju pli på dem, när gick det snett?

Tre olika uttryck för den klassiska frasen "Jag skiter högaktningsfullt i vad du säger och förresten så är jag egentligen inte ens här."

Hela helgen har jourmatte varit på Gotland och jourhusse har hållit bloggställningen med bravur! =)

Väl hemkommen möttes jag av ett mycket varmt mottagande från samtliga katter, även om Randy tog i allra mest. =) Först lite gos med jourhusse vid TV-middagen:

Skruttmys!

Sen lät han sig lyftas upp i matteknät, låg kvar nån minut, tog ett varv på golvet och hoppade sedan upp i soffan igen och la sig i matteknät igen! Helt självmant! Och där låg han sen och spann och lät sig klias och klappas i säkert tio minuter. (Allt medan jourmatte saligt satt blixtstilla med blanka ögon såklart... ;) )

Så mysigt att man nästan glömmer bort de vassa klorna... ;)

Idag har katterna varit väldigt lugna, nästan så att man anar oråd. Jag vet ju att lugnet tar slut så fort det blir läggdags. För att de skulle få spralla av sig lite tänkte jag dela ut lite lördagsgodis, på det flygande sättet. Egentligen är det vanligt torrfoder, men en fetare variant än den de normalt får. Alla tre sötnosarna hade hittat sköna vilopositioner i sovrummet, det var till och med så att Randy och Misha var närmre varandra än det rekommenderade avståndet från smittskyddsstyrelsen (1,7 m). När första godisen träffade golvet och det karaktäristiska "godkula studsar mot golv" hördes vaknade alla katterna samtidigt ur sin skönhetssömn.

Sen följde en intensiv godisjakt med mycket spring och sladd, och ett och annat fräs när någon försökte ta en kula som Misha hade paxat. Randy har inte riktigt lärt sig det där med att om man äter upp sin kula fortast möjligt optimeras antalet kulor man kan få i sig, utan leker gärna en stund med kulorna innan de slukas. Både Misha och Yxel är mer rutinerade snabbslukare. Det festligaste inslaget utspelade sig dock när jakten var avslutad, och jag skulle gå in och hämta godkuleburken som jag oförsiktigt hade glömt i sovrummet. Och vi som alltid ansett att Misha varit den smarta.

Kusten klar... Det man inte har i benen får man ha i huvudet, eller rättare sagt i munnen. Slurp, bara en till.

När man ska ta bilder på katter (med en vanlig kamera) blir det så väldigt mycket bättre om man har tillgång till äkta kraftigt dagsljus. Då slipper man blixtade ögon, konstiga reflektioner och att katten går iväg efter två kort för att den tröttnat på att bli blixtad i sina överkänsliga ögon som för tillfället är inställda på nattljus. Så här kan det bli om man passar på medan solen är uppe:

Dom kallar mig för björn, men jag känner mig mer som ett lejon. Nån som sett en antilop i krokarna? Inte ens en liten? Spindel då? Grrr

När natten sänker sig över staden och människorna i husen lugnt sover i sina sängar börjar vaktkattens hårda pass. Från sin väl valda utkiksplats har han god uppsyn över nedsläckta fönster i närliggande fastigheter, tomma gator, ändernas sovställningar i vassen och annat som är viktigt att ha god uppsyn över. Med sina superlaserögon ser vaktkatten varenda ondsint harkrank som försöker korsa tröskeln in i lägenheten, och oskadliggör denna omgående. Vaktkatten är alla utemöbelskuggors fasa, alla fönsterreflektioners baneman och ve det löv som råkar blåsa in på balkongen under vaktkattens pass. Det är verkligen tur att vi har en, så att vi kan sova gott om natten!

Ingen rast och ingen ro för en vaktkatt!

Jourmatte på baluns, premiärblogg från jourhusse!

Idag var jourhusse sjuk och hemma från jobbet, vilket skapade ett ypperligt tillfälle att se hur katterna beter sig på dagtid. Vi är ju hemma mycket på helger, men då är det många projekt på gång, man blir mer av en passiv åskådare när man ligger däckad i säng/soffa. Något förvånande så har det varit väldigt lugnt, katterna har mest hållit sig för sig själva och det har endast blivit något enstaka fräs. När jourmatte sedan kom hem blev det genast lite fart på de små liven, det kanske är så enkelt att de passar på att busa och spralla när vi båda är hemma.

Så här glad blev yxel när Jourmatte kom hem och det blev lite liv hemma

Bloggtjänsten som jag använder har haft en redesign, vilket bland många säkert bra finesser även innebär att några av bilderna i inläggen de senaste dagarna har blivit kajko. Jag har mailat dem får se om det händer något. Basånivet.

Edit (3 minuter senare): Sjutton hakar! Kundtjänsten där ligger inte på latsidan minsann! Så nu är bilderna back to normal igen. =)

Så här kan det se ut en helt vanlig kväll i jourhemmet. En katt pysslar med sitt, nästa katt smyger på den första katten, och den sista katten smyger på föregående katt. Praktiskt.

När var tar sin så tar jag min...

Randy är tillbaka till sitt gamla godmodiga jag igen, och han drar sig inte alls för att reta gallfeber på Misha lite då och då. Han måste ha fått en tillfällig knäpp igår eller nåt. Även Yxel får sin beskärda släng av sleven, Randy kommer hoppande och a) lägger sig på honom, b) nafsar honom i baken eller c) kastar sig över honom för en uppfriskande brottningsmatch, något som inte alls uppskattas av Yxel. Det sköna är Randys stil när han slåss, han ser mer ut som om han njuter av en kram. =)

Nallebjörnen fajtas...

Fast han har vassa klor, inte glömma det.