Hej på er!

I mellandagarna var jag och Johan och hälsade på Randy och hans familj! När vi kom så låg han under granen, men han sprang inte och gömde sig utan nosade skeptiskt men artigt på oss. Sen bestämde han sig för att avvika för att betrakta oss lite på avstånd, men när jag en stund senare försökte mig på att närma mig så kom han och strök sig mot min hand och spann, och jag fick klappa - jättekul!

Husse och matte berättade att Randy är en jättemysig och glad katt som älskar att gosa, han kommer och möter vid dörren när de kommer hem och härom dagen hade de fått klippa alla framklorna! Wow säger vi bara! =)

Vi fick även några jättefina bilder med oss hem att visa upp här på bloggen:

Har ni sett en nöjdare katt? =)

Hjälper husse vid datorn

Har en skön stil

Fixar till under granen

Under jullovet har katten Snooze varit inneboende hos Randy, och efter de första obligatoriska morråfräsuttalandena från fröken Snoozes sida (ett bemötande som Randy för övrigt mottog med jämnmod, han har ju fostrats av Misha ;) ) så verkar katterna komma bra överens!

Bus med nya kompisen!

Jätteroligt att få återse Randy, och höra om och se alla framsteg han har gjort!

Hej!

Vi bryter bloggtystnaden för en uppdatering på Randyfronten i form av ett alldeles underbart litet brev som kom till oss igår:

Hej exmatte/husse,

Här trivs jag alldeles utmärkt! Har gått ner lite i vikt av all viktväktarmat men husse och matte tycker att jag börjar se för tanig ut så snart blir det riktig mat igen. Jag älskar att kela och gosa och har upptäckt att det inte är någon idé att fräsa så det har jag lagt av med. Gör mig till och lägger mig på rygg också så dom kan klia mig på magen. Dom tycker det är så roligt om jag kommer och hälsar på dom när dom kommer hem på kvällarna så det är väl lika bra att göra sig till så det började jag med för några dagar sedan. Leker fortfarande med mina små möss på kvällarna och älskar att klättra på klätterpelaren. Idag fick jag dock en svår chock. Det kom några andra konstiga typer indrällandes. Snoosans husse och matte. Jag blev så himla rädd. Sprang och skrek och gömde mig. Fast egentligen spelade jag teater. Efter nån timme så kom jag fram och lät dom kela med mig. Ha ha vad dom såg snopna ut. Jag tror min husse och matte tycker att jag är världens bästa katt! Dom har inte vågat lyfta upp mig än - vilka fegisar - och inte rör dom klorna heller fast det är nog bara en tidsfråga. Jag har börjat leka lite med husses tår på nätterna men han drar undan dom rätt så fort. Mattes luktar inte lika gott så dom får vara ett tag. Har inte haft sönder något och sköter mina toabesök utan anmärkning. Fattas bara, jag är ju en smart katt.

 

Mjau från Randy

 

 

Fina herr Bängelbäbb Tresmak verkar ha funnit sig alldeles utmärkt tillrätta även efter det att Yxel sa hejdå och flyttade hem igen! Och vi är så otroligt glada över att höra att han släpper fram lilla gosmonstret som han har inombords. =) Heja heja Randy!

 

 

Trivs toppenbra!

Det har nu gått två dygn i nya hemmet, och Randy gör framsteg i rekordfart! Inte nog med att han vågade vara framme igår under stora delar av kvällen, han har även SOVIT i nya husses och mattes säng inatt! Med bara lite lite tågnag! ;) Och idag när familjen kom hem så kom han ner från övervångingen för att möta dem!

Det märktes väldigt tydligt igår att Randy gillar sin nya familj jättemycket. Visst är han fortfarande på sin vakt, men han låter glada "koirrr" och svansen är i vädret. Och nu börjar han komma och buffa på deras händer och idag har det klappats! Så det blev ett väldigt lyckligt slut på historien om den hemlösa katten Randy, men historien om den trygga familjekatten Randy tar nu sin början. Yxel är fortfarande ett bra dragplåster för Randy så han blir kvar ett litet tag som sällskapsherre.

Vi önskar dem all lycka och säger hejdå till bloggen för den här gången. Men vi ses kanske igen om det flyttar in en ny liten hemlös kissekatt. =)

Lev väl!

Johan & Johanna

Yxel & Misha

Myskatten vågar! =D Denna scen utspelade sig nu ikväll, då Randy självmant och utan Yxels hjälp sökte upp husse och matte för lite gos!

Vi kom hem från jobbet med varsin kattkorg. Yxel tog en blick på dem och pep och gömde sig under överkastet i sovrummet. Randy placerade sig i skoskåpet. Det var mycket tydliga signaler på att detta kommer inte att gå som en dans inte. Men förvånande nog så lät sig Randy utan varesig fräs eller tassvift grävas fram bland skorna och placeras i buren. Han bara gick in liksom. Duktig katt!

Yxel är inte duktig katt. Han är fruktansvärt rädd för buren och protesterade vildsint mot infösandet. Men det gick det med och snart satt båda katterna packade och klara, och väntade på avfärd i farstun.

 Jaha, känner du dig också som en filtbeklädd låda?

Färden gick bra förutom att Yxel skrek konstant, kastade sig mot burens fyra väggar och lyckades sparka Johan i ryggen under hela färden. Randy var tyst och stilla som en liten mus. Väl framme togs kissarna emot av en förväntansfull husse och matte. Yxel knatade genast ut med svansen i vädret och undersökte varenda ny vrå han kunde hitta - allt under ett kraftigt spinnande. Randy valde att stanna kvar i sin bur ett litet tag till, men Yxel sprang förbi honom lite då och då och tittade in och liksom bara "kom igen då vad gör du därinne?" så redan 3 minuter efter att Johan och jag hade farit igen var han framme - låg som en sköldpadda och ynkligt pipande men ändå! Och efter detta har vi nu fått rapport om att Yxel har visat Randy lägenheten och att Randy har valt under badkaret som en plats att stanna på ett tag. Men framme och går redan nu, det här kommer ju att gå superbra!

Framme!

Stort lycka till tillönskas den nya utökade familjen!

PS. Redan imorgon är vi bjudna på middag till nya hemmet, så en rapport kommer även efter det!

Imorgon åker lillbäbben. Det kommer att bli snyftigt, men också underbart! För jag vet att det hemmet han kommer till är det bästa tänkbara. Och självklart kommer vi att hälsa på Randan, hehe oss blir de inte av med så lätt. ;)

Klorna är fortarande klippta till 50%, men vi känner att vi helst inte vill bråka mer med honom nu såhär sista kvällen. TIps till nya familjen, akta högertummen - den är sylvass. ;)

Yxel kommer som sagt var att flytta med Randy de första dagarna, så att han får lite trygghet sådär i början. Men Yxel skulle ändå vilja ge sin avskedspresent redan nu:

Hej på er, vi hörs imorgon igen så ska jag berätta om den spännande flytten!

I morse rök Yxel och Randy ihop. Eller rättare sagt, Yxel fick spö av Randy. Massa spö, så han sa till jättemycket att det fick räcka nu. Johan hörde honom och kom till undsättning varpå Yxel såg sitt tillfälle och pep iväg. Och Randy skulle såklart efter, men Johan ställde sig i vägen och fintade. Fräs fräs sa Randy och hoppade upp på sängen. Aja baja, inte vara taskig mot Yxel svarade Johan och fortsatte att blockera vägen. Vad snackar du om, jag har inte alls det gjort något, kontrade Randy med munnen så full av en gigantisk Yxeltuss att man knappt hörde vad han sa.

Nänä. Skyllifrånsigkatt.

Det beviset håller aldrig i rätten. Och förresten så var det planterat.

Hehe, grymt snygg blev den i alla fall tycker vi! =) Det nya hemmet är nu som synes taggade och redo att ta emot sin nya familjemedlem. Skålar och lådor har inhandlats så det står härliga till, och kattplatser har inretts:

Randy kommer få det som en prins, det är en sak som är säker!

Så nu fattas bara en sak. Själva katten alltså. Men nya hemmet har fått med sig Randypenseln hem vid ett tidigare tillfälle, så de berättar att de sniffar lite på den ibland för den rätta kattkänslan - i väntan på riktig vara. ;)

Det där med att Randy inte kan hoppa. Som vi främst baserade på att han inte kan hoppa upp på tvättbänken i badrummet ni vet.

Haha lurade!

Så var det med det. Antingen har han kunnat hoppa upp där precis hela tiden, eller också har lightkulorna faktiskt haft verkan och gjort honom lättare. En tredje teori är att han har kommit på genvägen upp via toaletten-handfatet-bänken. Vi kommer nog aldrig att få veta.

Annars har Randy varit mycket hjälpsam idag. Inte nog med att han hjälpte till under hela tvättvikningen, han har även städat badrumsgolvet med tungan, helt oombedd agerat munskänk vid middagen och dessutom jagat bort den där svarta katten som alltid envisas med att stryka runt här omkring. Och som toppen på allt har han även legat in jourmattes cykelväst, vilket får anses som en absolut nödvändighet och som vi tyvärr själva har negligerat. Vi tackar och bockar för all hjälp!

Varsågoda!

På klofronten kan vi nu rapportera att vi har lyckats ta hälften av framklorna! Det är en kamp mot tiden men vi siktar på att ha samtliga framklor klippta och klara senast onsdag kväll. Så håll tummarna!