Jag kom hem från jobbet och Misha och Yxel kom och mötte mig, glada i hågen. Men inte Randy. Jag fick gå runt och ropa på honom tills han slutligen avslöjde sig från kojan i klösträdet. Han pep iväg in i sovrummet och kom ut igen ungefär en halvtimme senare. Och då såg han ut såhär:

Ser spöke??

Något var helt klart på gång, jag har aldrig sett honom sådär förut. Otroligt långsamt och med alla sinnen på helspänn avancerade han millimeter för millimeter runt köksön. Jag pratade och lockade men han såg mig inte ens. Svansen var som en trädstam, ja ni ser ju själva, och hela tiden höll han blicken fäst på något i fjärran. Jag vände mig om och tittade:

Farlig farlig!

Helt obegripligt, visst att hon morrar och fräser och så men det har ju aldrig bekymrat honom förut? Nu satt hon dessutom helt tyst och stilla, utan att verka det minsta hotfull. Men Randy såg ut som om han skulle gå upp i limningen vilken sekund som helst, och ytterst sakta avlägsnade han sig till köket där han kröp ihop under bordet, utan att släppa Misha med blicken. Där låg han sen i säkert en halvtimme till utan att fälla ihop svansen eller svara på tilltal. Jag skulle ge rätt mycket för att få veta vad som har utspelat sig här tidigare idag...