Idag har katterna varit väldigt lugna, nästan så att man anar oråd. Jag vet ju att lugnet tar slut så fort det blir läggdags. För att de skulle få spralla av sig lite tänkte jag dela ut lite lördagsgodis, på det flygande sättet. Egentligen är det vanligt torrfoder, men en fetare variant än den de normalt får. Alla tre sötnosarna hade hittat sköna vilopositioner i sovrummet, det var till och med så att Randy och Misha var närmre varandra än det rekommenderade avståndet från smittskyddsstyrelsen (1,7 m). När första godisen träffade golvet och det karaktäristiska "godkula studsar mot golv" hördes vaknade alla katterna samtidigt ur sin skönhetssömn.

Sen följde en intensiv godisjakt med mycket spring och sladd, och ett och annat fräs när någon försökte ta en kula som Misha hade paxat. Randy har inte riktigt lärt sig det där med att om man äter upp sin kula fortast möjligt optimeras antalet kulor man kan få i sig, utan leker gärna en stund med kulorna innan de slukas. Både Misha och Yxel är mer rutinerade snabbslukare. Det festligaste inslaget utspelade sig dock när jakten var avslutad, och jag skulle gå in och hämta godkuleburken som jag oförsiktigt hade glömt i sovrummet. Och vi som alltid ansett att Misha varit den smarta.

Kusten klar... Det man inte har i benen får man ha i huvudet, eller rättare sagt i munnen. Slurp, bara en till.