Det var ett jäkla tjat om Randy och balkongen, men hittills idag har han varit ute tre gånger! Och när den första osäkerheten har lagt sig verkar han tycka att det är jättespännande där ute. =)

Haha på sista bilden ser det ut som om de har teparty eller nåt =)

Det är som sagt var Randy som bestämmer vad som blir skrivet här, så har han snöat in på balkonger så har han...  ;)

Under helgen kom jourmattes kompis förbi med sin sjyssta kamera och passade på att fota Randy lite.

Fotograf: Johanna Eriksson

Jättefina bilder tycker vi! =)

Just nu ligger faktiskt Randy och sover tätt intill Johan, med ena tassen på honom! Yxel och Randy har varit lite sura på varandra idag, så äntligen äntligen börjar Randy leta närhet i oss människor. Jag önskar att jag kunde ta ett foto nu, men då måste jag resa på mig och hämta kameran och jag vill inte riskera att förstöra stämningen. =) Man kan inte fota allt hela tiden.

Påskaftonen firade Randy med att bli sällsamt modig och till slut äntligen våga sig ut på balkongen! Efter mörkrets inbrott visserligen, men det räknas ändå.

Modig!

Jag sov så klart när det stora ögonblicket inträffade, men som tur var hade Johan sinnesnärvaro att fota. Det ser ut som om Randy tyckte det var ganska mysigt på balkongen, eller hur? =)

En annan sak som är mysigt är när Yxel ligger i soffan, då gör det ingenting att även jourmatte råkar ligga där:

Kort sagt, nya modigare Randy är på g, och vi ser fram emot det med spänd förväntan! 

Glad påsk!

Glad påsk!

Spinnnnnnnn....

Kurrrrrrrrr...

Glad glad!! Klapp ÄR mysigt! Rätt tänkt! =)

Sen hade vi premiäfrukost på balkongen, Randy vågade inte riktigt vara med den här gången men kanske nästa? =)

Ostsmörgås lever farligt

Bättrar på brännan?

Vid flera tillfällen när det har varit dags att samla in Randy för natten har vi haft svårt att hitta honom. Lägenheten må vara stor men det finns ändå ett begränsat antal ställen som en stor katt kan vara på, särskilt som dörren till sovrummet och Johans rum alltid är stängda då Randy är ute. Igår hittade jag dock till slut hans gömställe:

Hatthylla/Katthylla

Det såg faktiskt rätt mysigt ut där uppe, även om Randy så småningom råkade välta ner båda vantkorgarna med följd att han vettskrämd sprang tillbaka in i sitt rum. 

Bästa stället?

Inatt har vi i alla fall fått sova utan påhälsning även om vi hörde att det levdes runt en hel del i Randys rum. Och nu på kvällen har Randy varit i bustagen och just nu försöker han få igång Yxel att delta i leken. Misha tittar på och misstycker.

I morse, klockan whatever noll noll men alldeles för tidigt i alla fall, var det dags igen. Misha lät som om världens undergång var nära, hon är verkligen den mest pålitliga vaktkatt jag har träffat på. Vi hade lagt en hantel framför gallret för att Randy inte skulle kunna få upp dörren, men det var tydligen verkningslöst. Så, tillbaka in med Randy, plussa på med en tio kilos sandsäck och hanteln, och tillbaka till sängen. Galet vad stark han måste vara! =) Nu ikväll har Johan byggt dubbla lås till gallerdörren, så vi får se om natten trots allt kanske blir lugn.

När Randy åt middag ikväll fick Johan klappa jättejättemycket, och Randy bara spann. Det verkar som om han måste vara i ett särskilt sinnestillstånd för att gå med på klapp, och slår han helt om från fräs och spott till spinn och mys. Mycket märkligt, men jag antar att han håller på att vänja sig vid att alltid ha tvåbeningar omkring sig.

Abvslutningsvis vill jag visa en liten film som det verkligen inte händer så mycket i, men för er som kan titta på en katt i evighet oavsett vad den gör rekommenderar jag att se den i alla fall. =)

Åh vad gärna Randy skulle vilja våga följa med Yxel ut på balkongen! Sitta lite i solen och sniffa på krukväxterna. Men snart snart kanske modet infinner sig... =)  (balkongen är ordentligt innätad)

Ser så härligt ut där ute...

Sen vet jag att det här är Randys blogg, men jag kan inte låta bli att dela med mig av den underbara närbild jag fick av Yxel ute på balkongen. Jag skrattade så jag tjöt, vilken linslus! =D

                                Sniff?

Imorse, ca kl 05.00 väcktes vi av ett avgrundsmorr från fotändan. Vilket ju betyder att Misha tycker att Randy är för nära. Vilket i sin tur inte borde vara ett problem eftersom Randy är instängd i sitt rum och vi och Misha sover i vårt rum. Men någonstans i mitt yrvakna medvetande insåg jag att problemet trots allt hade uppstått, annars skulle Misha inte morra i fotändan.

Mycket riktigt. Randy hade bänt gallret till sitt rum åt sidan och tagit sig ut. Antagligen ville han sova med Yxel som låg på min mage. Därav den prekära situation som hade uppstått i den arla gryningstimman.

Jag hoppas verkligen att grannarna tvärsöver inte var morgonpigga och satte kaffet i vrångstrupen när två sömndruckna, förvirrade, inte helt påklädda människor utrustade med varsin tofspinne vacklande rusade runt i lägenheten och krockade med varandra så katter yrde åt höger och vänster...

Ville inte sova själv

Till slut var dock Randy tillbaka inom lås och bom, och i morse hade han visat sin inställning till det hela genom att strimla samtliga tidningar som ligger under hans sandlådor till atomer. Någon som behöver en dokumentförstörare?

Idag har han dock varit ute en lång stund, och jobbat på att vinna Mishas gunst. Men hon är en hård nöt, den damen... =)

Älska mig.