Idag har kvällen mest gått ut på att hålla ett vakande öga på Randy och Yxel. Det började finfint med att Yxel fick vara ifred uppe på klöspelaren. Men allteftersom kvällen led blev Randy spralligare och spralligare och till slut kunde han inte låta Yxel vara. Så det blev mycket fräs och skrik och vid ett tillfälle när jag lyckades avbryta det hela hade Randy en stor yxeltuss i munnen! Men Randy lyssnar på när man klappar händerna hårt och ropar NEJ! med bestämd röst, så då delar de på sig.

Men de har också umgåtts idag, varit ute på balkongen en sväng tillsammans och sen suttit bredvid varandra här inne. Så Yxel kan inte tycka att Randy är jätteläskig.

Okej då.

Ett bra sätt att distrahera Randy när han blir för uppvarvad är att hämta penseln som vi fick med från Kattstallet i kattungevändan. Det är en stor vanlig målarpensel som har böjts litegrann för att få till den rätta gosvinkeln. Till kattungarna fungerade det inte alls, det kändes som att måla påskägg eller nåt - penseln var ju nästan lika stor som kattungarna. =) Men Randy älskar penseln, han går till och med att locka på så han kommer självmant och hoppar upp bredvid i soffan om man viftar lite inbjudande med penseln. Så då - när Randy är fullt upptagen med penselgos - får Yxel sova ifred på sin pelare.

Min pelare. (Foto: Johanna Eriksson)