Efter frukosten när vi satt i soffan kom Lill-Stian plötsligt hoppandes med ett byte i munnen. Det visade sig att han hade varit och snott den sista biten ljuvlig Mon-Pèreost som låg framme på frukostbordet. Varken Yxel eller Misha äter vitmögelost så jag reflekterade liksom aldrig över att den kunde vara i fara. Jättejättegott tyckte Lill-Stian och ville inte alls lämna tillbaka den.

Gott med ost!

Sen vill jag visa en bedårande liten filmsnutt på Lill-Stian, bilder i all ära men live är han ändå allra bäst! =)