Igår när jag kom hem från jobbet mådde Randy plötsligt illa. Han har gått och hostat och hulkat i flera dar nu över nån ihärdig hårboll, och nu var det alltså dags. Men istället för att som Misha kräkas lite var som helst (på en keps och ett lönebesked här nu senast) så SPRANG Randy istället in på kattoaletten och kräktes i lådan, varpå han noggrant krafsade över sitt verk. Vilken katt säger jag bara!

Sen var det dags för ytterligare ett besök av nya husse och matte! Den här gången var Randy en modig kisse och var framme och hälsade flera gånger! Däremellan höll han sig lite på avstånd men utan att gömma sig. Vid ett tillfälle morskade han upp sig och knatade fram till nya matte för att nosa lite - först på handen, sen på benet och så kom han till strumporna, där han liksom stannade upp och hajade till! Det här kände han minsann igen! =) Så efter det fick matte klappa flera gånger, endast avbruten av Misha Partypooper som tyckte att Randy tog sig friheter. Och när den nya familjen gick hem så satt Randy på en stol och tittade lääänge efter dem.

Där går dom... nästa gång följer jag med!

Och idag har nya husse införskaffat 80(!) m Moçambiquianskt (eller vad det nu kan heta) sisalrep som skall viras runt en bärande pelare i hemmet för att utgöra ett klösträd till Randy! Han kommer ju helt klart att vara katten med det coolaste klösträdet, det är en sak som är säker!  =)

Världens coolaste klösträd i produktionsstadiet! =) Katten på bilden morrar mindre än Misha.

Randys jourmatte ville gärna berätta lite om vilka som kommer finnas i Randys familj i framtiden, så här kommer ett gästinlägg från mattekompis Fanny - och liten presentation av Randys blivande "kusin".

Katten Brandy kommer också från Kattstallet i Åkeshov. Då hennes husse och jag inte var riktigt säkra på om vi kunde ha katt så anmälde vi vårt intresse som korttidsjourhem. Efter några turer så fick vi förfrågan om vi kunde ta emot katten Brandy som varit länge på Kattstallet utan att hitta en ny familj. Brandy hade haft en ägare tidigare och var helt social, men som de sade på Kattstallet så är "vissa katter inte lika bra som andra att sälja sig själva".

När dagen kom att hämta hem henne så möttes vi av en katt som skrämt slank runt väggarna på kattstallet, och som inte vågade komma fram och hälsa. Personalen hjälpte oss att få in henne i buren, och under hemresan satt hon helt tyst. När vi väl kom hem däremot så var hon tuffare än vi trott - med svansen rakt i vädret skulle här utforskas. Redan en timme efter ankomst vågade hon ta plats i soffan och gosa lite, visserligen på sina egna villkor, men ändock.

Hmm, soffan är skön. Man kanske skulle flytta in här...

Men ingen solskenshistoria utan lite regn... En vecka efter inflytt hände den första lilla olyckan. Helt plötsligt var det en blöt fläck i sängen! Sånt som bara inte får hända. Men då ryckte Randys jourmatte ut med fulla biståndspaketet! En vaxduk löste tvättproblemet medan vi utredde varför en kisse som av alla tecken att döma var glad och nöjd ändå inte kissade i lådan. För under de tre veckor som Brandy var "inkontinent" så blev hon hela tiden mer social och mysig. Hon visade sig vara superlekfull och en riktig kelbubbla när andan föll på. Och med diverse efterforskningar och hjälp från Kattstallet så löste vi det blöta problemet. Ny sand och en extra låda placerad med strategisk "utsikt" och - finito kisso!!

Det GÅR att lära jourmatte att gå fot          Mormor var surikat

Sedan gick det fort. När andan faller på är ju katter helt oemotståndliga, och när Brandy, som nu döpts om till Snooze, lanserade stora chamoffensiven var vi sålda. Några dagar senare skrev vi papper samtidigt som Randys nya husse och matte, och nästa sommar kan båda kissarna säkert se fram emot att tillbringa tillsammans!

En ägd katt och en såld jourhusse och jourmatte!

// Tusen tack Fanny och Snooze för att ni delade med er av den här solskenshistorien! Randy och Snooze kommer säkerligen att hitta på en massa stoj tillsammans när de träffas och lär känna varandra. =)

Unge herr Tresmak som Johan numera kallar konom (gulligt!) är så glad och gosig att jag nästan, men bara nästan, förlåter honom för att han hällde ut hela sin fulla matskål i klösträdet.

Puss!

Kram!

Gos! (Jourmatte har ätit maaaassor av vitlök och luktar konstigt, men Randy är artig och vänder inte bort huvudet.)

En som räknar dagarna tills unge herrn ska fara är tant Misha. Hon förklarar sig nu ha fått mer än nog av smygattacker och sprallpåhopp, och även av sjukt tråkig mat säger hon. Det är inte utan att jag förstår henne. Misha är ingen humorlös katt eller så, men hon har väldigt svårt att se tjusningen i att dygnet runt känna sig nödgad att morra och vifta när Randy far förbi som ett streck med Yxel efter sig eller tvärtom. Jag minns ju att hon tyckte Yxel var precis lika pest när han kom, men det verkar hon nu totalt ha förträngt och istället gjort honom till sin bäste vän. Nåväl, få se hur länge den vänskapen varar när hemmet åter blir lite lugnare... =)

Yeah man.  

Randy avnjuter sin frukost bestående av deliciösa stenkulor i morgonsolen:

Sol ute sol inne sol i hjärta sol i sinne!

De andra två är inte lika begivna på frukosten, men de njuter likafullt av solen!

Misha har såklart en egen agenda som involverar att ost ska tappas. Yxel är bara söt.

Och så ytterligare några platser som nyligen genomgått provliggningsprocessen, Randy är en mästare på att stuva in sig på olika ställen. =)

Stuvning 1 : Skåpförvaring

Randy har hittat stället där bland annat kattmatskålar förvaras. Så nu har han insyn i ytterligare ett steg i matserveringsprocessen.

Stuvning 2: För den händige

Jourhusses verktygslåda passar faktiskt som om den vore helt måttbeställd!

Stuvning 3: Packad och klar

Kanske är detta Randys sätt att säga att han nu känner sig redo att åka till nya hemmet? ;)

I skrivandet stund skrivs det även på annat håll, det vill säga köpekontrakt på Kattstallet! Jag är så otroligt lycklig över att den här dagen kom till slut och att människorna som skriver kontraktet är de absolut bästa husse/matte som Randy kunde ha fått!

Vi hade lite förvaka här hemma alla fyra innan själva skrivandet, och Randy vågade äntligen äntligen komma fram och visa upp sig! Det bara MÅSTE vara strumporna som gjorde susen. =) Först låg han och tryckte i vanlig ordning under TV-bordet, men när vi satt bänkade alla fyra kring middagsbordet kom han framsläntrande lite nonchalant. Nya husse satte ner handen och Randy tittade på den och började gå rakt mot den! Det var alldeles knäpptyst och spänningen gick att skära med kniv. När Randy var en centimeter ifrån ungefär och jag knappt vågade andas så bröts tystnaden plötsligt av ett avgrundsmorr eftersom Misha som tydligen satt en liten bit bakom nya husses stol och nu ansåg att Randy tog sig alltför stora friheter. Skitkatt.

Hur som helst så fick i alla fall nya husse och matte en ordentlig titt på sin nya familjemedlem vilket kändes skönt för alla inblandade tror jag. ;) Och Randy är mycket glad och knatar omkring och släpper ifrån sig små knorrljud här och där. Nu kommer han att bo kvar hos oss ett litet tag till, så häng med på hans sista tid här!

Ägd! ;)