I helgen har kissarna haft fullt upp med en massa besök. Lite läskigt var det med nya människor, men några räkor och lite laserpek rådde bot på det. Nu tar de igen sig i soffan.

Lill-Stian och Pim-Pim

Jag är tyvärr helt sänkt av min förkylning och orkar inte jaga kissarna med kameran eller på ett intressant sätt återge deras dag i ord. =) Men en mysbild kan vi i alla fall bidra med:

Tyvärr tyckte Yxel att det blev lite väl trångt, och flydde bakvägen...

Hahaha precis så här känner jag mig idag...

Idag blir det mest nya fina bilder, för att alla riktigt ska se hur otroligt fina de är! =)

Zeb

Zeb

Pim-Pim

Pim-Pim

Lill-Stian

Lill-Stian

Förresten, se vem som har anslutit sig till sova-med-Yxel-gänget! Lilla söta Zeb förstås! Vi har sett en stor utveckling hos honom de senaste dagarna, han börjar sakta men säkert tycka att vi är rätt okej. =)

Det är synd att det inte är med ljud, så man hör det underbara spinnet! MItt hjärta tar små skutt...

Annars har katterna hämtat sig rätt bra från utfykten igår och Misha har varit nästan ända framme vid gallret igen. Nästan alltså.

Lill-Stian och Pim-Pim

Haha måste bara berätta om en sjukt kul grej som hände igår kväll. Yxel var inne hos småkissarna och lekte, och han blev så uppsprallad att han fick hicka! Jag har aldrig hört talas om en katt med hicka förut? Hur som helst blev ju både jag och Johan tokfulla i skratt, något som gjorde herrn en smula förnärmad misstänker jag... Galet sött var det i alla fall! =D

Imorse vaknade jag av att halsen var alldeles svullen och sårig och näsan inte längre släppte in luft. Kämpigt, men till vererinären måste vi ju. Kissarna var naturligtvis helt ovetande och låg och hade det mysigt.

Två små burar hade vi, vår egen och en som vi lånat av kattstallet. Planen var ungefär såhär: Bur + tonfisk. Så vi satte in fat med tonfisk längst in i båda burarna och väntade. Kattungarna kände på sig att något var i görningen, för de var hemskt ovilliga att gå in med hela kroppen i buren. Till slut tog Zeb mod till sig och blixtsnabbt satte vi för gallret. One down, two to go. Det var svårare. Vi fick in Lill-Stian också men sen var ju liksom båda burarna tagna. Pim-Pim ville INTE in. Men han ville ju ha tonfisken, så han slog små lovar kring oss och burarna. När han kom väldigt nära greps jag av en ogenomtänkt impuls och högg tag i honom. Jättelätt att hålla en sprattlande armékniv med bara händerna. Resultatet blev många sår och ingen Pim-Pim. Men Johan var dagens hjälte och satte på sig seglarhandskarna och lyckades krångla in Pim-Pim i buren med Lill-Stian.

Bilresan till Åkeshovs kattstall gick bra. Kissarna var tysta hela vägen. När vi kom fram fick vi gå in i ett rum och sätta burarna på bordet. Därefter kom en hel grupp människor bestående av anställda på kattstallet och veterinärer. Det blev strax ganska trångt i rummet. Vaccinationen kunde börja.

För att lyckas träffa med sprutan använde veterinären en så kallad klämbur. Så här gick det till: Vår bur öppnades och sattes med öppningen mot klämburen varpå burarna vändes och kattungen mer eller mindre skakades ut och in i klämburen. Därefter justerade man klämburens innervägg så att området där kattungen var blev så pass litet att den inte kunde röra sig så mycket. Veterinären var mycket snabb med att sätta sprutan och sen skakades kissen tillbaka in i sin bur och det var nästa katts tur. Zeb och Pim-Pim gjorde inte så mycket väsen av sig, men Lill-Stian, som tagit på sig rollen som flockens beskyddare, fräste och gjorde utfall mot allt och alla. En av kattstallets anställda fick distrahera honom lite med en penna som hon viftade med, och så fick även Lill-Stian sin vaccination. Det bar av hemåt igen!

Väl hemma slängde sig alla kattungarn ur burarna och in under sin soffa - det säkraste stället de känner till. Och de ligger fortfarande där under och ignorerar middagen. Stackars duktiga små kissar, vilket äventyr de var med om idag!

Av förklarliga skäl har vi alltså fortfarande ingen aning om kön - men vi är nästan säkra på att Lill-Stina är Lill-Stian, så från och med nu får han heta det.

Imorgon bär det av till veterinären!

(Det är lugnt - det är energilampa som inte blir varm, inga kontakter dom kan nå och sladden är fasttejpad i fönstret =)