Den snälla kvinnan som har tagit sig an Randy och hans släktingar skickade ett SMS till oss igår. Däri berättade hon att Randy hade hoppat och lekt i korridoren och sen hälsat på katten i grannburen. På kvällen hade hon läst för Randy, Pooki och Strävsamma och Randy hade varit mycket avslappnad. Sen blev det kalas när Randy fick en bit varm stek(!) som han vågade äta från hennes hand, och smakbiten slank ner fort. =)

Det känns så skönt att Randy verkar kunna slappna av där även efter så kort tid, och också att det finns människor på Kattstallet som håller ett extra öga på honom och försöker se till så att han inte tappar sitt nyvunna mod. Vi kommer snart att åka och hälsa på honom på Kattstallet, och efter det hör vi av oss här igen med en ny rapport.

 

Helena

3 juli 2009 22:23

Vill bara säga att jag blir så rörd när jag läste om ert avsked till Randy. Grät en massa!
Har du kanske några tips om vad jag kan göra för min lilla Missan. Hon har bot hos oss i snart 2 månader. Jag känner att inget händer.. lr kanske lite men jag hoppas jag inte gör något fel. Något tips?

MVH // Helena

http://sjoborg.blogg.se

 

Johanna

4 juli 2009 19:41

Hej Helena!

Jag gick in på din blogg och läste och såg att du hade hittat en lösning med kattmynta på handsken! Det var verkligen jättesmart och kreativt gjort, och det verkar ju ha gett toppenresultat!

Av någon anledning är ofta lättast att klappa en rädd katt när den äter. Därför kan det vara en bra idé att börja där. Klappa också er andra katt Ziggy när de ligger tillsammans eller nära varandra, så att han får visa Missan hur mysigt det är med gos. Sen kan man 'råka' glida med handen över henne lite i förbifarten sådär. =) Prova att ta lite kattmynta på borsten också så kanske det funkar att borsta henne med.

Att kunna lyfta upp en rädd katt brukar komma sent i socialiseringsprocessen, men när du kan klappa Missan och hon gillar det kan du börja att sitta på golvet bredvid henne och när ni gosar tar du liksom bara och lyfter henne rakt upp från golvet nån centimeter bara, och bara några sekunder. Blanda in det i goset och klapparna så att det liksom inte blir någon början eller slut på lyftet. När hon har vant sig vid det och inte springer iväg efteråt utan stannar kvar så kan du försiktigt lyfta upp henne i ditt knä när du sitter på golvet så att hon ser att det inte är så långt till friheten. =)

Men som sagt var, du verkar ha hittat nyckeln till vidare utveckling där Missan befinner sig just nu och det är toppen! Kanonbra jobbat!

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Hej på er! I mellandagarna var jag och Johan och hälsade på Randy och hans familj! När vi kom så låg han under granen, men han sprang inte och gömde sig utan nosade skeptiskt men artigt på oss. Sen bestämde han sig för att avvika för att betrakt...

Hej! Vi bryter bloggtystnaden för en uppdatering på Randyfronten i form av ett alldeles underbart litet brev som kom till oss igår: Hej exmatte/husse, Här trivs jag alldeles utmärkt! Har gått ner lite i vikt av all viktväktarmat ...

Det har nu gått två dygn i nya hemmet, och Randy gör framsteg i rekordfart! Inte nog med att han vågade vara framme igår under stora delar av kvällen, han har även SOVIT i nya husses och mattes säng inatt! Med bara lite lite tågnag! ;) Och idag när f...

  Vi kom hem från jobbet med varsin kattkorg. Yxel tog en blick på dem och pep och gömde sig under överkastet i sovrummet. Randy placerade sig i skoskåpet. Det var mycket tydliga signaler på att detta kommer inte att gå som en dans inte. Men förvån...

  Imorgon åker lillbäbben. Det kommer att bli snyftigt, men också underbart! För jag vet att det hemmet han kommer till är det bästa tänkbara. Och självklart kommer vi att hälsa på Randan, hehe oss blir de inte av med så lätt. ;)   Klorna är fo...